laarsson

jag fanns för dig dag som natt. Jag berättade saker för dig som jag inte berättat för mina tjej kompisar. Det var du som jag alltid kunde prata med. Förutom Cissi har jag aldrig litat på någon så mycket som jag litade på dig. Vi sågs hela tiden och det gick inte en sekund då vi hade tråkigt. Det var bland den bästa tiden i mitt liv. Känndes så tryggt att veta att om nått hände hade jag alltid dig bakom mig. Jag fanns alltid för dig, du sa flera gånger att du var så glad att du hade mig. Men nu då? Vad är vi? Ingenting. Jag försökte snacka med dig i början av detta men varför ska jag alltid höra av mig? Om du endå inte hör av dig så varför ska jag kämpa för att vi ska hålla kontakten. Det tänker jag inte göra. Den dagen du hör av dig kommer jag inte hata, för för mig är du fortfarande du ♥